frkn felicia

Det är onsdag och jag har fortfarande ont i ryggen från i helgen. Jag spenderade nämligen i princip hela helgen (var det inte, men det känns så) med att sy upp gardiner. Och med min hållning och generella styrka krävs det inte mycket för att ryggen ska kapsejsa. Anledningen till att jag sydde upp gardiner när vi har en helt normal takhöjd är att vi hade tittat ut ett par fina (lika med okej och billiga) gardiner på IKEA, åkte dit och upptäckte att de var slutsålda. Irrade runt lite oplanerat medan vi försökte tänka om och upptäckte att de inte alls var slutsålda. Det fanns ju en hel låda med dem lite längre bort! Varför hade ingen annan upptäckt det? Vi kände oss som riktiga vinnare.

Det visade sig, till vår stora förvåning, att vi inte alls var vinnare. Det alla andra hade upptäckt var att de gardinerna var tre meter långa, inte alls två och en halv som alla vill ha. Funderade ett ögonblick på om vi skulle lämna tillbaka dem, men jag bestämde mig tydligen för att det är jobbigare att åka till IKEAs återköpsdisk än att sy upp sex gardiner. Såhär i efterhand tror jag att jag hade fel. Så efter en grov prokrastineringsperiod har jag nu äntligen sytt upp dem! Och hängt upp dem i vardagsrummet! Och det blev så bra! Om man inte tittar på sömmarna.

Utöver gardinerna fick vi även upp några tavlor. Här hänger Astrid Lindgren, över vad som ska bli en hi-fi-hörna med vinylspelare, men som just nu är ett gammalt nattygsbord med en alldeles för tung förstärkare på. Varje dag det nattygsbordet håller är jag lite mer i chock.

Den här delen av rummet var tidigare mörkgrå. Vi har målat det i samma färg som matsalsdelen (Limón från Klint), bytt ut till matchande lister och bytt till svarta gardinstänger. I slutet av förra veckan var vi även en sväng på Plantagen och brände lite presentkort (fick på allvar sammanlagt 3000 kronor i presentkort på Plantagen när jag fyllde 30). Och kolla min fina svärmorstunga!

Vi la även ut en matta i vardagsrummet. En fantastisk handvävd sak som min man ärvt av sina morföräldrar. Den är så fantastisk att jag inte bryr mig om att den skär sig mot mina favoritfåtöljer.

Även matsalsdelen fick sig ett par gardiner.

Ett par av mina bilder fick hamna på väggen. Jag är lite kluven inför det. För jag tycker inte att det finns någon poäng med färdigköpt ”IKEA”-konst som alla kan ha på sina väggar, men jag tycker att det känns töntigt alternativt lite pretentiöst (beroende på bild) att ha sina egna bilder, om de inte föreställer typ vår bröllopsdag eller våra barn? Vi har lite tavlor som nära och kära har målat, eller som vi har köpt av lokala konstnärer på marknader och liknande, och det är ju självklart bara jätteroligt, men mina bilder som jag har tagit med en kamera..? Jag vet inte. Samtidigt – vad ska jag annars göra med bilderna? De kan ju inte ligga på hårddisken och damma bara. Som sagt, kluven. Jag gör kanske så att jag har dem på väggen tills någon säger något spydigt, då tar jag ned dem och skäms istället.

Anywho. Gardinerna plus mattan plus tavlorna gjorde väldigt mycket för vardagsrummet (och tur var det väl att det blev bra, när jag la typ 35 timmar av min korta helg på att sy), som fram tills nu har känts lite kallt och ogästvänligt. Nu när det supermysigt! Hi-fi-hörnan ska lösas, tavlor ska upp ovanför pianot och vi behöver hitta en taklampa till ovanför matbordet, men det går framåt!