Det sjukaste sammanträffandet

Okej, såhär är det. När jag har lite att göra på jobbet (vilket inte är alltför sällan) brukar jag onlineshoppa. Ibland helt i onödan, ibland viktiga saker. Igår satt jag och letade efter en hylla att ha våra DVD-filmer i (jag vet, vi är hundra år gamla) och kollade såklart först på Marketplace. Där var det en tjej som sålde en hylla för 200 kronor, vilket ju ändå är helt okej, men hon hade inte skrivit ut måtten. Hon hade däremot skrivit att den kom från Clas Ohlson, så jag gick in på deras hemsida för att kolla att DVD:erna faktiskt får plats.

På Clas Ohlsons hemsida såg jag att det var rea just på den hyllan, och de sålde den för 199 kronor, alltså en krona billigare än tjejen på Marketplace. Och då dessutom helt ny, garanterat hel och jag skulle slippa åka långt för att hämta den. Mmmm, tänkte jag längtansfullt och klappade mig själv på axeln. Bra jobbat, Felicia. Jag la hyllan i varukorgen, klickade med en vägglampa till Nils rum (som inte var perfekt, men säljaren till den lampa jag tänkte köpa via Marketplace hade inte hört av sig på länge) och började checka ut.

Då kommer meddelandet att hyllan är slutsåld. Både online och i butik. Jaha. Jag tänkte ju inte bara beställa hem en icke-perfekt lampa, så jag stängde ned fliken, kollade på min tomma mailinkorg och gick och åt lunch istället. Just igår hade jag ingen matlåda, så jag fick ta mig till Hallunda centrum för att försöka hitta någon lunch. Fick vänta 45 minuter (!) på en äcklig Pad Thai, lämnade stället arg och bestämde mig för att tröstfönstershoppa lite på Stadsmissionen. Tänkte att jag kanske hittar en ny jeansjacka. Det gjorde jag inte, men tog en sväng i resten av butiken ändå.

Och där stod den. Hoptejpad och gömd bakom en hatthylla. Hyllan från Clas Ohlson. I perfekt skick och för 30 kronor. Jag tog ned den så fort jag kunde och aldrig har jag hållit i någonting så hårt. Jag kunde inte, och kan fortfarande inte, riktigt tro att det var sant? Vad är oddsen att det ska hända? Ringde Pelle, som inte riktigt förstod eller hann inse storheten i vad som precis hade hänt. Men jag var ju tvungen att dela det med någon. Berusad av min tur började jag titta lite närmre på de andra grejerna som fanns i butiken, och hittade faktiskt en del. Gick lycklig och skakig fram till kassan och betalade hutlösa 110 kronor för mina fynd.

Det faktum att påsen gick sönder sekunden jag kom utanför butiken och jag fick kånka mina grejer tillbaka till jobbet i 25 graders värme och nästan inte hann till mitt möte, ett faktum som annars hade fällt mig, spelar nu ingen som helst roll. Hyllan står uppställd i hallen, i väntan på ommålning av tv-hörnan, och jag blir glad varje gång jag går förbi den.

Den ser kanske inte mycket ut för världen för någon annan, men för mig är den så mycket värd.

Ett av mina andra fynd. En posthållare (brevhållare?) till hallen, för 30 kronor. Den står just nu också bara och väntar på att rummet ska målas om.

En liten korg, för 20 kronor. Tänker som uppläggningskorg för bröd, eller när man ska plocka blåbär eller äpplen på tomten, eller att lägga leksaker i.

Sex stycken sådana här små koppar, för fem kronor styck. Urgulliga!!!

Så hörni, kolla er lokala Stadsmissionen innan ni gör några som helst inköp.

Ett svar till ”Det sjukaste sammanträffandet”

  1. Susanne Pettersson profilbild
    Susanne Pettersson

    Säger ju det! Second hand är toppen 😃

    Gilla

Lämna ett svar till Susanne Pettersson Avbryt svar

Felicia i det gula huset

Här skriver jag av mig. Om hus inredning trädgårdsarbete barn jobb och allt tråkigt roligt fint fult som händer och inte händer i livet.