Pannkaksberg och dansföreställningar

Läs tidigare redogörelser här.

Om raukarna var viktiga för mig, var Blå Lagunen viktig för alla andra. Och eftersom jag hade fått vad jag ville, kändes det viktigt att resten av gänget också fick det. Det var ju ingen diktatur, trots allt. Så den femte dagen på Gotland valde vi att åka till det gamla kalkbrottet och bada en hel dag. Och jag ska säga att jag vanligtvis älskar att ligga på stranden och bada och läsa och leka, men min mens hade tajmat så att den varade precis hela Gotlandsresan, och strandlivet blir, inte omöjligt, men mycket krångligare, när man har mens.

För en gångs skull kom vi iväg i tid, så vi fick både parkeringsplats och en bra plats att slå oss ned vid vattnet. Och vädret levererade, i vanlig ordning.

Barnen och grabbarna var snabba ned i vattnet. Såhär såg det ut innan jag ens hade hunnit byta om till baddräkt.

Efter flera dagar konstant tillsammans med andra människor än de man vanligtvis bor med var både vuxna och barn lite trötta, så det var en lugn dag med mycket eget pill och utforskande.

De vuxna som inte har ynglat av sig än kunde lägga sig och blunda ett tag.

Pannkakslunch med ett aldrig tidigare skådat pannkaksberg. Vi försökte räkna pannkakorna medan vi åt dem och jag tror att det var fler än 40 stycken. Barnen var lyriska.

Bilarna är med, var vi än är.

När vi hade badat klart packade vi ihop, satte på oss deo och kläder, sminkade oss i bilen och åkte in till Visby. Där gick vi en liten stund på marknaden och kollade efter presenter till kattvakterna där hemma. Det blev inga små porslinsdjur, tills Nils stora besvikelse.

Sedan åt vi pizza på Visbys mest högljudda och varma restaurang.

Utforskade de delar av Visby vi inte hade sett tidigare under veckan.

Någon hade gjort sina, helt rimliga, åsikter tydliga.

Vi fick en improviserad och koreograferad dansföreställning av sällan skådad konstnärlig kvalitet, framförd av barnen och lekfarbror Johan i Almedalen. Applåderna dånade över parken när de var klara och jag har hört det ryktas om Sverigeturné till våren.

Vagnen är tråkig. Att gå är tråkigt. Att sitta på vuxnas axlar är det enda alternativet.

Ett obligatoriskt stopp för Guteglass…

…och solnedgångsvyer, innan vi åkte tillbaka till huset för sömn för barn, spel och chips för vuxna.

Lämna en kommentar

Felicia i det gula huset

Här skriver jag av mig. Om hus inredning trädgårdsarbete barn jobb och allt tråkigt roligt fint fult som händer och inte händer i livet.