Regnet faller ihärdigt utanför fönstret och det smattrar så hårt mot taket att det hörs till och med på nedervåningen. Brasan i kaminen, som jag tände i ett försök att få upp temperaturen inomhus, brinner och jag ser lågorna dansa i ögonvrån när jag sitter med datorn i knät i soffan. Jag har precis läst ut en helt fantastiskt bra bok och det kliar i fingrarna efter att få skriva. Jag längtar efter tiden och orken att ge efter för inspirationen, att få sitta och pula med ord och meningar och berätta en historia. Men tiden är knapp och orken nästan obefintlig.
Mina tankar går till barnen, som är på förskolan idag. Nils hostade lite imorse, jag hoppas att det inte har blivit värre. Han sitter säkert och pysslar just nu, det är vakenvila. Och Märta borde sova. Kanske kommer väckas om ett par minuter, för att hon ska kunna sova ikväll. Hoppas de orkar följa med och storhandla efter förskolan, vi behöver verkligen det. Katterna har inte haft mjukmat på nästan en vecka och är ännu jobbigare än vanligt. Och så behöver vi en rejäl godisskål inför Halloween imorgon. Det kanske är någon som vågar leta sig genom vår mörka tomt för bus eller godis. Jag hoppas det.
Ett vedträ ramlar ihop. Har nästan brunnit bort. Jag måste fylla på med mer ved i kaminen. Och när jag ändå står upp är det lika bra att jag hämtar vatten och en värktablett för huvudvärken. Ja, det får nog bli så. Jag måste ju också orka.








Lämna en kommentar