Tidigare i somras var vi och våra syskon en vecka på Gotland. Vi hade bokat ett Airbnb-hus en kvart utanför Visby, och det beskrevs som en lantlig idyll i annonsen. En lantlig idyll var det. Det var så idylliskt att jag nästan grät när vi skulle åka därifrån. Jag blev djupt förälskad i huset och tomten och katten, och tyckte att det var tråkigt att behöva åka hem till vår egna idyll.
Jag vet inte när huset byggdes, men med största sannolikhet är det innan man började använda vattenpass och vinkelhake, för ingenting var rakt. Men kolla snickarglädjen, inramningen, färgerna…
Stockrosor och vattentunnor och linnegardiner som fladdrar mot öppna fönster.
Hallen hade röd-gult-rutigt klinker, beige panel och pelargoner i lerkrukor. All el var utanpåliggande, för när huset byggdes fanns inte el i husen.
Dörrarna och fönstren var öppna nästan hela tiden, för att släppa in de få vindpustar som uppenbarade sig. Vi hade ett överflöd av flugor i huset, men det hade inte gått annars.
Ett gult kök, för varför inte?
Vardagsrummet gick i beige och mörkblått, och det var inte omysigt att sitta där inne med en bok medan skymningen föll utanför.
Min och Märtas två loppade väskor gjorde sig bra i sovrummet, trots de olika stilarna. Tapeten var fin, även om jag kanske inte hade valt den själv.
Badrummet var en dröm, men saknade ”miljöfarliga tätskikt”, så vi fick duscha i källaren.
Trädgården var ännu mer av en dröm. Det här var grinden och grusgången som ledde fram till ytterdörren, som vi inte använde en enda gång. Vi gick in på baksidan, genom groventrén.
Hängmatta, hängstol och torklinor med badhanddukar på. Det var vyn från fönstret när man stod och diskade.
Hallonbuskar och fruktträdgård.
När vi fortsätter uppdaterandet och genomgången av vårt eget hus kommer det här vara min första och kanske enda inspirationskälla.
frkn felicia 
Lämna en kommentar