The Maid

Jag har läst The Maid av Nita Prose. Den handlar om Molly, som arbetar som städerska på ett fint hotell och en dag hittar en av gästerna mördad i sin säng. Hon blir djupare och djupare indragen i händelseförloppet och står till slut som misstänkt för mordet. En ganska klassisk whodunit, med undantaget att vi följer det genom Mollys ganska begränsade perspektiv, färgat av hennes svårigheter att läsa sociala situationer och koder (gissningsvis autism, även om det inte sägs rakt ut).

Det är intressant att försöka skriva en rimlig recension av den här boken, för jag känner två saker samtidigt. Den ena är att det var en bra bok. Det var en spännande handling, gjord ännu mer spännande eftersom jag som läsare endast fick följa Mollys perspektiv och därför inte förstod saker lika snabbt som andra karaktärer i boken. Jag hade svårt att lägga ifrån mig boken i slutet och det tänker jag är ett gott tecken. Den andra saken jag känner är att det var en bok full av karaktärer byggda på fördomar. Den autistiska kvinnan som i princip var sin (eventuella) diagnos, den godtrogne och helt ärligt lite korkade invandraren från Mexiko och den hårt arbetande thailändska städerskan som bara är tacksam för att få vara där. Nej, jag vet inte. Något skaver lite.

Jag har också svårt för genren ”tjejer som inte är som andra tjejer”. Ni vet, när de har svårt med sociala koder, eller är sådär gulligt klumpiga, eller för sportiga, eller bara hänger med killar och inte trivs med andra tjejer ”för det är så mycket drama med tjejer” (om man, som jag, har hängt mycket med killar vet man att det är precis lika mycket drama i killgäng). Även om den här boken inte helt passar in i den genren så är den och nosar däromkring.

Jag känner som sagt två saker samtidigt, och jag har inte riktigt bestämt mig för vilken av känslorna som är starkast än. Ni får kanske läsa boken själva, och se vad ni tycker. En spännande deckare med ett nytt perspektiv, eller en bok fylld av fördomar och speciella snöflingor?

Tydligen ska den också filmatiseras, med Florence Pugh i rollen som Molly. Så den som inte orkar läsa kan ju alltid vänta på filmen.

Lämna en kommentar

Felicia i det gula huset

Här skriver jag av mig. Om hus inredning trädgårdsarbete barn jobb och allt tråkigt roligt fint fult som händer och inte händer i livet.