Min kompis Annika är gravid för andra gången, och har ett gravidglow som heter duga. Därför kunde jag inte låta bli att fråga henne om jag fick försöka fånga det på bild. Det fick jag, och eftersom jag hade så bra erfarenheter av att fota gravidbilder i Brandalsund åkte vi dit igen. I solnedgången. Vi tog med familjer och picknick och bad våra män och barn ha tålamod medan vi fotade obscent många bilder på Annika och hennes mage. Jag tog fler än tusen bilder på mindre än två timmar. Det visade sig att Annika är otroligt fotogenisk. Tror ni mig inte kan ni se det själva här:


Så himla fint att få föreviga en graviditet. Speciellt en andra graviditet, som ju så sällan uppmärksammas på samma sätt som en första. Som att en andra graviditet skulle vara mindre av ett mirakel, av någon anledning.


Älskar de här bilderna med bara himlen som bakgrund.



Vilken fantastisk grej ändå, kvinnokroppen. Tänk att vi skapar liv.


Där inne ligger det en liten människa och sparkar. En människa som kommer att komma ut, andas, skrika, bajsa och äta. En människa som kommer att växa upp och bli stor. Kanske bli brandman, eller delfinskötare, eller handläggare på en myndighet. Och det började där, i Annikas mage.


Och samtidigt som hennes kropp skapar liv kan Annika jobba, ta hand om ett barn, storhandla, ta promenader och posera för kameran i flera timmar. Som ingenting. Kanske lite tyngre och tröttare och mer svullen än vanligt, fastän det inte syns. Men den där gamla myten att kvinnor skulle vara svagare än män känns längre och längre bort ju fler gravida kvinnor jag träffar.



Ett ord som dök upp under fotograferingen var skogsälva.

Vem älskar inte en go ur-fokus-bild?


SKOGSÄLVA!



Vi hittade lite magisk solnedgång. Sedan tackade vi våra män och barn för tålamodet och kliade myggbetten och åkte hem. Hon körde bilen, samtidigt som hon skapar liv. Tänk va.








Lämna en kommentar