Semester!

Nu stänger jag datorn, lägger undan den och blippen till entrén på jobbet i en låda i hemmakontoret för sex veckors förvaring. Det är 19 grader och regn, nu börjar min semester, och jag har jobbat mitt första hela år på fyra år. Inte en enda föräldraledighet eller graviditet på ett helt år. Känns ovant. Trots att jag har fått avsluta vårterminen på ett relativt lugn sätt, med få möten och utan skarpa deadlines, känner jag mig helt slutkörd. Idag vaknade jag med en påsmygande migrän och en stubin kort som djupet på fickorna på dambyxor.

Sex veckors ledighet tillsammans med familjen är precis vad jag behöver. Sex veckor av kravlöshet, löst sittande sommarkläder, uttråkade ungar som tjatar om glass och Pelles eviga krigande mot flugliken på vindrutan. Det ska kännas konstigt att sätta på sig jeans igen efter semestern, och vi ska vara så trötta på varandra att det för första gången kanske känns okej att lämna barnen på förskolan. Vi ska utforska Värmland, glo vid Fryksås Fäbodar, besöka Tomteland i Mora, ha en hel helig vecka på Gotland med våra syskon och mest bara vara hemma.

Målet med en semester när man har två små barn kan inte vara att vila upp sig, så istället är mina mål att göra roliga saker med barnen, att göra klart trappan vid entrén (jag vet, så himla tråkigt), att göra en dagsutflykt ut i skärgården, och att inte stressa när saker inte går som jag tänkt mig. Vi får se om sex veckor hur rimliga de målen är.

Nu ska jag hämta barnen på förskolan, duka fram kladdkakan jag bakade igår och så ska vi fira in sommarlovet!