frkn felicia

När julen åkte ut tog det ett tag innan jag hade orken (och tiden) att ersätta julpyntet med andra grejer. Det fick vara tomt i några veckor, tills dess att inspirationen (och tiden) kom, och på vissa ställen är det fortfarande tomt. Jag tänker att eftersom jag bara gör det för min egen skull (jag ska inte låtsas att min familj bryr sig överdrivet mycket om vilka ljusstakar vi har, så länge vi har något att tända på kvällen) får det väl ta den tid det tar.

När jag väl fick ett ryck att ta fram något att dekorera huset med hade det tillkommit några grejer i våra skåp. Vissa grejer har jag hittat på loppis, andra har vi ärvt (framför allt från Pelles farmor) och vissa grejer har legat oanvända på vinden i flera år, men kommit fram i flytten. Så kul att få ta fram nytt (eller nygammalt då).

Se bara den här fantastiska handgjorda lampan, som får pryda hyllan (och mitt bästa loppisfynd) i tv-hörnan. Man kan se fingeravtrycken längst upp på lampan. Älskar!

En sådan här jordglob har jag önskat mig hela mitt liv. Second hand hittar man dem inte, ingen släkting har velat dela med sig av sin och nya har inte varit i min budget. Nu fick Pelle ärva sin farmors, och den gör sig så bra i ett tidigare mörkt och svårmöblerat hörn. Den är så pass ny och fräsch att Sovjetunionen finns med på kartan.

Tre fantastiska ljusstakar!

Ett av mina absoluta favoriter bland våra nytillskott är detta lilla sybord. Det passade sig så bra att det fick komma hem och bo hos oss strax efter att jag fått en symaskin i födelsedagspresent. Bordet var redan laddat med trådar, nålar och allt annat man kan behöva när man ska sy upp gardiner och laga barnkläder. Bordet är handmålat (!) och har texten ”Agnes 1947” på insidan av locket.

Den här postern har legat och dammat på vinden i flera år. Den kom fram i flytten och gör sig väldigt bra tillsammans med de gula väggarna i vardagsrummet, så den fick flytta in där.

Älskar saker med ansikten på! Vet inte varför. Egentligen är det väl rätt creepy, men jag kan inte låta bli att tycka om dem. Jag har flera vaser och krukor formade som ansikten och flera ska det bli. Den här krukan ska få en yvig frisyr i form av en växt nästa gång vi orkar ta oss till Plantagen.

Ett av mina favoritloppisfynd från den senaste tiden. En kanna med stort stort handtag. Har inte bestämt mig om det ska få vara saft eller blommor i den här. Det får kanske våren, och en disk, avgöra.

En lampskärm som fick hitta hem till oss. Än så länge har den inte riktigt hittat sin plats, och den hade nog i ärlighetens namn passat bättre i det förra huset, men jag kunde inte lämna den. Den är så fin!

Två olika par med ljusstakar i trä. Älskar båda, men de målade till höger är något alldeles extra.

Den här dalahästen gör mig så otroligt nyfiken. Den ser jättegammal ut. Gjord i trä, men len som den lenaste plast. Färgen är i princip helt bortflagnad och hästens huvud nästintill nednött. Jag hittar ingen märkning någonstans, men det här är en sådan här sak som jag skulle ta till Antikrundan om jag hade fått en stroke och velat vara med där. Den får pryda spiselkransen.

Och sist, och typ minst, en hel drös med fantastiska handstöpta ljus! Det här är bara ett litet urval av min gottelåda som nu finns i tvättstugan. Har fått dille på sådana här ljus. Varför ser inte alla ljus ut såhär? Varför finns ens de tråkiga billiga vita kronljusen? Vad är poängen med ljus som har samma tjocklek hela vägen? Det är frågor jag ställer mig nuförtiden, för vem orkar ha en normal hobby.

Det var några av våra tillskott i hemmet. Vilken lyx det är att få ha ett eget hem att göra till vårt!