Tre dagars ljus

Innan det började regna, och sedan regnade i princip konstant i fem dagar, hade vi tre dagar av ljus. Det föll snö, som stannade kvar tack vare några minusgrader, och solen visade sig. Jag är glad att jag tog mig ut och fångade bevisen med kameran innan molnen hopade sig och novembermörkret tog över och snö och sol började kännas som en ouppnåelig fantasi.

Det är något med det här mörkret som känns som en käftsmäll varje år. Jag klarade det bra när jag var yngre, kunde komma hem efter skolan och tända en brasa i kaminen och läsa en bok i fåtöljen. Förstod inte riktigt vad mamma menade när hon sa att hon blev så trött av mörkret, för jag tyckte inte att det påverkade mig. Men nu, när jag har ansvar och måsten och sällan bara kan sätta mig i fåtöljen och läsa en bok helt utan dåligt samvete, känns mörkret som en tung filt över vardagen.

När jag var liten blev jag alltid ledsen när andra sa att de inte gillade november. Det är ju min födelsedagsmånad, tänkte jag, och tog lite illa upp å novembers, och mina, vägnar. Jag såg inga problem med månaden, det var ju en sådan rolig grej som hände den månaden att alla eventuella negativa aspekter överskuggades. Jag fick ha kalas! Jag fick presenter! Jag fick välja vilken middag vi skulle äta, helt själv! Vad gör väl lite regn och rusk och mörker när man inte har något annat för sig än avslappning och roligheter?

Nu har jag sällat mig till den stora skaran svenskar, och säkert norrmän och finnar och islänningar och ryssar och kanadensare, som ogillar november. Det spelar ingen roll att det är min födelsedag och att jag får presenter och ha kalas, och det här att jag måste välja vad vi ska äta till middag nästan varje dag skulle jag gärna slippa, mörkret tar över allt.

Därför är en sådan här ljusglimt i den eviga natten som att få andas frisk luft. Att få lite snö och lite sol, hur kort tid det än var, är livsviktigt. En första hjälpen i väntan på december och advent, som är den riktiga räddningen. När vi placerar ut extra ljus, både ute och inne, och börjar lyssna på jullåtar istället för regnet och våra kollegors suckar, planerar högtider istället för vilken sorts pasta vi ska ha till köttbullarna den här veckan, torkar spillt julgodis istället för snor, diskuterar hur mycket bättre julkalendrarna var förr istället för hur trötta vi blir av mörkret.

Novent och vinterpynt är begrepp jag har hört de senaste åren, framför allt i år. Att tjuvstarta julstämning och göra november lite mer uthärdligt. Med två små barn och en begränsad budget har jag inte haft möjlighet att ta vara på det i år, men jag har höga förhoppningar inför nästa år. Då ska jag minsann pyssla med granris och rönnbär och ta fram bonader och byta gardiner och kuddfodral, och göra allt jag kan för att november ska bli mysig, inte något att överleva.