frkn felicia

Vecka 42 är snart över och det har varit höga toppar och djupa dalar. Veckan har präglats mycket av Tjabo, såklart, och det har varit väldigt mycket både i kalendern och i huvudet. Vi har försökt gå och lägga oss i tid den här veckan, vilket har inneburit mer sömn men också mindre tid tillsammans bara jag och Pelle. En sådan här vecka kanske man egentligen behöver den där tiden. Veckan har ju dock avslutats bra, med min systers 25-årsfest och mysiga stunder med barnen. Och här kommer soundtracket.

Veckan inleddes med att min syster skickade den här låten till mig på Instagram. Mmm, tack för den, Filippa. Den har varit på mitt huvud till och från hela veckan. Banger, obviously, men kanske inte jätterolig att ha på huvudet flera dagar i rad.

Lyssnade på P3 Musikdokumentär om Kate Bush (alltså där snackar vi dokumentär, visste absolut ingenting om henne och hon är jätteintressant och har levt ett liv, en del dokumentärer handlar om 25-åringar och jag känner bara att vänta lite tack). Har såklart lyssnat en del på henne genom åren, men visste faktiskt inte att Wuthering Heights var hennes första singel? Skivbolagschefen ville inte det, men hon insisterade, och så blev den enorm. Känns rätt ballsy för en 19-åring? Kul!

Sedan gick ju Liam Payne och ramlade från en balkong i Buenos Aires och lämnade efter sig ett barn. Han var lika gammal som jag. Så fruktansvärt tragiskt. Jag har väl inte haft någon jättenära relation till One Direction eller Liam Paynes solokarriär, men det var ju svårt att undgå dem där ett tag, och mer än en gång har jag dansat och sjungit med i deras största hits. Och det är alltid tragiskt när någon så ung dör.

Jag fick äran att hjälpa min syster med Spotifylistan till hennes 25-årsfest, och även om vi la in typ tio timmar musik och det är omöjligt att hitta en favorit bland alla fantastiska låtar (jag menar, Cara Mia med Måns Zelmerlöw? Temperature med Sean Paul? Rasputin med Boney M? LoveGame med Lady Gaga? Alla JÄTTEBRA!), så är det här kanske den jag är gladast över. Akon, liksom.

Fick också äran att göra det obligatoriska musikquizet till 25-årsfesten, och jag har klurat på det hela veckan. Inte helt konstigt har jag inte riktigt kunnat fokusera på det och det har varit svårt att hitta ett format som inte redan är gjort. Jag satt därför torsdag kväll, fram till 00.15, och jobbade med det. Alla låtar skulle ge en bokstav (till exempel bad jag om första bokstaven i artistens namn eller andra bokstaven i låtens titel) och den sista bokstaven, Y, bara kunde jag inte hitta någon bra låt till (eftersom låtarna också skulle ha koppling till min syster, jag gör det inte enkelt för mig själv). Så jag tog helt enkelt Charli xcx, och frågade vilken bokstav som kommer efter x. Japp. Kanske inte mitt stoltaste ögonblick, men så fick det bli.

I början av veckan var jag och fick träffa Tjabo för sista gången, och som av någon djävulsk slump var radion på och spelade Heartbeats av José González. Det var som en vackert ljudsatt liten mardröm, och ett ögonblick jag kommer komma ihåg länge länge länge.