Ja, men så är det tyvärr. Jag önskar att jag var en sådan som kunde skrapa färg från trappen eller hänga upp tavlor eller lappa och laga kläder när barnen har lagt sig. Men när jag har somnat under läggningen, vaknat och kommit utstapplandes ur rummet med torra linser och stel rygg orkar jag ingenting annat än att lägga mig i soffan. Ibland för att titta på tv, ibland för att läsa bok, men soffläge är det. Så det är ingen tvekan om saken, tv-hörnan är vår mest använda plats (efter köket och sovrummen och badrummen… men…).
Och den är äntligen (nästan) klar! Det var vita väggar där innan, och vi valde att behålla det så, men att byta nyans och ta en mattare färg (Jotuns Eggvit, samma som det vita i Nils rum). På väggarna fick två tavlor (som kanske när jag tänker efter ska ha nya ramar) och min bästa fynd-älsklings-hylla (som håller våra DVD- och 4K-filmer, JA VI ÄR GAMLA) komma upp! Soffan är den enda som säljs i Sverige som får plats på den ytan (det är faktiskt galet hur precis den får plats) och råkar också vara en av Sveriges skönaste. Ektorp från IKEA, klassikern. ”Soffbordet” har vi med oss från förra huset och är ett Marketplace-fynd utan dess like, en kista från 1816 i jättefint skick för 250 kronor. Vi fick bara åka till Katrineholm och tillbaka i snökaos, men det var innan barnen och det fanns ett McDonalds där, så det var lugnt.
Vi hade en utmaning med själva tv-bänken, eftersom teven egentligen är för stor för ytan. Det är en liten liten hörna, som funkade typ när man hade små tjock-tv-apparater, men alldeles för liten för vår tv. Så Pelle tog saken i egna händer och byggde en egen tv-bänk (mmm, händiga män är väl ändå något va). Den blev både snygg och perfekt och han har inte alls bett mig skriva det här (nej skojar, han vet ingenting).
Som alla rum i det här huset ska det väl mysas till lite. Kanske en till tavla, kanske någon lampa, en jalusi i fönstret, fler kuddar? Men än så länge är jag nöjd.
frkn felicia 
Lämna en kommentar