Vi har en ettåring i huset

I mellandagarna fyllde vår bebis ett år. Ett helt år! Jag kan knappt förstå det. Det var ju alldeles nyss vi låg på BB och inte trodde att vi skulle få ta med oss honom hem (enbart för att det var svårt att förstå, inte för att det fanns några osäkerheter)? Och nu har han levt på jorden i ett år, äter själv, kramas, pussas, blir arg, kastar bollar, river torn, säger ”mamma” och klappar katten. Världens gulligaste och mest bestämda unge.

Nils hade nog inte brytt sig nämnvärt om vi inte hade firat hans födelsedag. Han var totalt ointresserad av födelsedagspresenter och blev mest förvirrad när vi sjöng för honom, även om han älskade tårtan. Men vi (framför allt jag, tror jag) var väldigt måna om att fira hans första födelsedag. Så vi bjöd in familj, släkt och vänner och de som kunde avvara lite tid i mellandagarna kom förbi på fika och tårta.

Jag och min man har lovat oss själva att vi ska göra tårtorna till Nils födelsedagar, dels för att det är mer ekonomiskt, men också för att det blir en rolig grej att göra för honom varje år. Vi tänker att det blir en sak att titta tillbaka på, när han har fyllt år några gånger. När han blir äldre ska han såklart få välja själv vilket tema han vill ha på tårtan, men i år valde vi. Det fick bli en igelkott, eftersom vår son av någon outgrundlig anledning älskar igelkottar. Visst blev den fin (OBS! Grov ironi!)? Jag hittade inspiration på Fixa Själv med Vivi, och min tårta ser inte alls ut som hennes.

Utöver viss stress över tårtan blev det en bra dag. Nils var glad över att träffa alla människor han tycker om och han kämpade emot tröttheten så länge han kunde. Och även om han kanske inte förstod varför det fanns en massa förpackningar med färgglatt papper på då så har han i efterhand lekt många timmar med de fina leksakerna han fick.

Kaoset efter ett ettårskalas, och då var det inte ens speciellt många andra barn där. Familjen somnade väldigt gott på kvällen, inte speciellt långt efter att de sista gästerna hade gått hem. Nästa gång någon fyller år är det min man som fyller 30, det lär inte bli mindre kaos då…