frkn felicia

Min bror är just nu hemma på sportlov och praktik (han bor vanligtvis i Sveg, där han läser till smed) och vi hade kommit överens om att spendera en hel dag tillsammans vi syskon (jag, min bror och min syster, med respektive och barn). Vi brukar vara dåliga på det, och ses annars bara när våra föräldrar bjuder på middag, men den här gången höll vi faktiskt vårt löfte. Vi funderade på flera ställen när vi skulle bestämma vad vi skulle göra, bland annat Skansen och Torekällberget, men kom till slut överens om Trosa, då vi tänkte att det skulle vara allra enklast med tanke på bebisen. Ack, så fel vi hade.

Häromveckan åkte jag och min fästman, tillsammans med bebisen, till Stockholm för att ”strosa runt, kanske sätta oss på ett café och amma”. Ha en härlig solig vinterdag helt enkelt. Det var en fin tanke som visade sig vara helt omöjlig att genomföra i praktiken. Det slutade med att vi stressade omkring i city bland ALLA andra stockholmare, eftersom det var solig löningshelg, och bebisen skrek i vagnen och det var fullt på alla caféer. Vi försökte ge oss på att panikmata bebisen lite ersättning utomhus i minusgrader, men det gick inte, så vi fick gå tillbaka till bilen och amma i parkeringsgaraget. Vi åkte, hungriga och kissnödiga, till Heron City för att kunna slänga i oss något att äta och gå på toa och på vägen dit bajsade bebisen ned hela sig. Det läckte igenom kläderna på babyskyddet och det fick vi lösa på en ostädad toalett på Heron. Till slut satte vi oss, helt utmattade, på Pizza Hut och slängde i oss lite mat och bebisen lite ersättning.

Vi ville inte uppleva den dagen igen och tänkte att ”i Trosa finns det alltid någonstans att gå”.

Vi räknade dock inte med att det är mars och allting i Trosa är stängt. Och det var dessutom lördag, vilket innebär att de få ställen som är öppna stänger redan klockan 15.00. Vi fick alltså springa runt hela staden för att hitta någonstans att sitta, och det slutade med att vi fick dela upp oss så att jag skulle kunna sitta och amma. När vi äntligen hade lyckats äta själva och mata bebisen hade alla butiker vi ville besöka stängt. Jaha. Det är tur att Trosa är vackert.

Den fantastiska vagnsmobilen är från KoKoBello i Södertälje.

Vi gick både utmed ån och in bland bostadsområdena, där min fästmans morföräldrar bodde tidigare.

Vi åt på Tre Små Rum, som är väldigt bra om en bortser från att en inte får ha barnvagn på caféet.

Ulloverall på bebisen! Även den är köpt på KoKoBello.

Det är som sagt tur att det är vackert där.

Min snygga syster!

Jag har aldrig reflekterat över hur svårt det är att röra sig i en stad med barnvagn, men nu får jag mig en riktig lektion i det viktiga med tillgänglighet. Ja herregud. En till sådan här utflykt och vi kommer inte våga ge oss ut utanför dörren igen.