frkn felicia

När jag var singel hade jag två känslor inför alla hjärtans dag. Den ena var att det var världens töntigaste dag, skapad av detaljhandeln för att sälja kort och dyra nallar. Den andra var sorg, eftersom det påminde mig om att jag inte hade någon att köpa kort och dyra nallar till. Nu när jag faktiskt har någon att fira det med har jag helt och hållet omfamnat traditionen. Nu känns det bara mysigt att få visa lite extra kärlek och pyssla om varandra lite mer än vanligt en dag (även om jag fortfarande tror starkast på vardagskärleken, typ att köpa med sig personens favoritgodis på vägen hem eller plocka ur diskmaskinen medan den andra duschar).

I år blev det kanske inte jättemycket fokus på varandra, eftersom vi har en sju veckor gammal bebis hemma. Men vi lagade ändå matiga våfflor (seriöst det godaste som finns, tips tips!) och åt det framför Mamma Mia!. Sedan smälte vi choklad och åt det med jordgubbar och semlor framför Tangled. En massa godsaker och två romantiska filmer fick vi alltså in mellan amning, skrik och bajsblöjor. Inte illa pinkat. Tidigare under dagen tog jag och bebben dessutom en promenad och köpte en bukett och choklad till min fästman, så vi får nog ändå räkna det som en lyckad alla hjärtans dag.